Håll dig varm!

Eller hur man planerar för ett lajv i hårt väder.

Många lajv utspelar sig på vinterhalvåret och även på sommarlajv kan det bli rejält kallt emellanåt. Dom flesta lajv börjar man ju planera och sätta datum för lågt i förväg, ibland ett år i förväg eller till och med mer. Så det är såklart omöjligt för arrangörerna att veta hur vädret kommer att bli. Istället får man som lajvare planera så man klarar sig, även om det blir kallt, blött eller blåsigt.

Hur värme funkar.

Egentligen är det allt man behöver veta för att hålla sig varm. Men för att du ska slippa experimentera dig fram till bra lösningar så tar vi lite konkreta exempel. Dom här exemplen är skrivna med medeltidsinspirerade lajv i åtanke, men kan självklart anpassas till andra lajvtyper också.

Lager på lager är en väldigt enkel metod för att hålla värmen (egentligen uppvärmd luft) kvar mot kroppen. Många tunna lager, helst lite löst sittande så att det bildas en luftspalt emellan, gör massor för att hålla dig varm.


Kläder.

Innerst är det bra med ett material som absorberar fukt så att svett leds bort från kroppen. Dessutom är det bra med ett material som tål att tvättas hårt. Linne är det klassiska materialet för underkläder under hela medeltiden och långt in i vår tid. Bomull har liknande egenskaper och kan ev. användas som budgetalternativ om pengarna tryter. Men bomull användes inte här under medeltiden och började inte användas förrn ganska långt fram i tiden, så på lajv med höga krav på den historiska biten är det inget bra alternativ.
En av det innersta lagrets funktioner är att hålla dina övriga kläder rena från till exempel svett och hudavlagringar.
Under hela medeltiden används alltså en linnekjortel innerst. Den kallas särk och du kan sy en efter beskrivningen till en baskjortel. Sy den i linne och sy den så den tål att tvättas. Har du tid och råd, så sy en extra att byta med. Nedsvettade kläder värmer sämre än rena.
Linne absorberar som sagt fukt. Det är toppen när det gäller att leda bort svetten från kroppen, men mindre bra om man har ett långt plagg som släpar i marken eller om man låtit sin extrakjortel ligga framme medan daggen faller.
Linne kan suga upp vatten, som en veke, och innan man vet ordet av kan man vara blöt långt upp till knäna om man låter särken släpa i backen.
Även när jag har hellånga kjortlar över brukar jag inte göra särken längre än till någonstans mitt på vaden, absolut inte längre än ankellång. Då är risken mindre att den suger upp fukt från marken eller blött gräs och dessutom är risken mindre att den syns under dom "riktiga" kläderna.

Man kan använda tunt ylle till underkläder också. Framförallt i väldigt blött väder är det bättre vad gäller att hålla värmen. Men det brukar vara svårt att få tag på tillräckligt tunna ylletyger och en del människor har känslig hud och tycker att till och med dom mjukaste ylletyger sticks. Så det är något av en sån där smaksak.

Nästa lager är det som jag brukar kalla "baskjortel" och det är det här lagret som gör dig klädd. Särken är bara underkläder och motsvarar ungefär behå+trosa eller kallingarna i den moderna klädseln. Baskjorteln bör vara långärmad och ha tillräckligt snäva ärmar och litet halshål för att särken inte ska synas.
Dels är det en modegrej, man visade inte underkläderna under större delen av medeltiden, men det handlar precis lika mycket om att hålla sig torr och varm. Din baskjortel bör bara i ull. Ullen kan visserligen också absorbera en del vatten, men eftersom fibrerna ser annorlunda ut fungerar dom också helt annorlunda. Yllefibern sväller inte av vattnet och det gör att ullen fortfarande kan hålla luft, långt efter att det börjat bli fuktigt. Även fuktig ull värmer alltså, medan fuktigt linne kyler.
Yllet brukar inte dra upp fukt från marken, så även om man har en hellång kjortel och det är lerigt på marken så går inte fukten upp i kjorteln speciellt långt.
Normalt brukar jag använda ett tunt ylle till baskjortlar. Det gör ens klädsel flexibel eftersom man då lätt kan plocka av sig varmare överkjortlar under dygnets varmare timmar. Men ska man planera klädsel speciellt för ett lajv man vet kommer vara kallt större delen av tiden kan man använda tjocka luftiga tyger också. Ruggade ylletyger är superbra på att isolera, till exempel. Tjocka, men lite glesa, grova ylletyger fungerar också bra.
Men ett enda glesare lager i sig räcker inte, för om det blåser lite kommer luften du värmt upp snabbt att blåsas bort.
Man kan bygga på med extra baskjortlar om man behöver det för värmens skull. Tjocka luftiga innerst och tätare utanpå funkar förbluffande bra. Har du någon extra med dig har du dessutom lite att variera med om något blir blött. En extra kjortel till hands kan också vara bra ifall man skulle bli tvungen att byta roll.

Överkjortlar behöver inte täcka på samma sätt som baskjorteln gör för att du ska vara anständigt klädd. Det finns överkjortlar med samma snitt som baskjorteln (då är de mest användningen som avgör vilket det är, samma plagg kan ibland användas både som bas- och överkjortel), men det finns också ärmlösa överkjortlar. En överkjortel som man bär för värmens skull (till skillnad från en man bär bara som modeplagg) bör vara ganska tät i materialet. Det är för att vind och vatten inte ska tränga igenom till baskjorteln. På så vis kan man hålla baskjorteln tjock och isolerande och överkjorteln vindtät och vattenavvisande. Ett annat alternativ är att fodra sin överkjortel med något tjockt och mjukt, medan yttertyget är tätt. Det klassiska exemplet är pälsfoder, men det fungerar bra med tjocka luftiga ylletyger också.

Att ha något på huvudet är inte heller fel. Mycket värme går ut den vägen. För män finns en hel hög med olika hattar att välja på. Kolla runt på konst från perioden lajvet inspireras av och välj något som passar din roll.
För kvinnor är det lite knepigare, men gifta roller kan ju använda huvuddukar i alla fall. Det finns massor av olika sätt att göra det på. Väljer du ett sätt som innebär många lager och att luft hålls kvar så isolerar dom riktigt bra. Särskilt om du lyckas få fatt på lämpligt slöjtyg i ylle eller siden.

Vantar kan också vara bra att ha. Tumvantar användes under medeltiden och både sydda (av skinn) och nålbundna har förekommit. Jag vet inte hur det är med beläggen för det, men sydda av ylletyg i samma modeller som skinnvantarna känns inte helt orealistiskt heller. Definitivt lajvigt, även om det inte nödvändigtvis är historiskt.

Vad gäller ytterplagg så finns ett antal alternativ. Det som är mest praktiskt på lajv är kraghättan. Den värmer huvud, hals och axlar, alltså dom delarna av kroppen som mest värme försvinner ut igenom. Värme stiger ju som bekant uppåt och är det inget ivägen som stoppar den så lämnar den kroppen. Kraghättan värmer alltså väldigt effektivt, trots att det är ett relativt litet plagg och det går åt ganska lite material till att sy den. En kraghätta är inte i vägen när man går genom skogen, lagar mat eller för den delen slåss, dansar eller vad man nu kan tänkas ta sig för. Undantaget är väl om man gör en struthätta med lång strut, men det har ju inte med att hålla värmen att göra, så det tar vi inte här.
Som bonus är kraghättan toppen som nattmössa. Sover du med kraghätta kommer du aldrig mer behöva lida av varken att det drar runt nacken eller att myggen surrar i öronen på dig. Som ytterligare bonus ger den bra solskydd också och isolerar det mot kyla så isolerar det ofta mot värme med.
Kan du bara investera i ett enda varmt plagg på grund av begränsad budget eller tid skulle jag alltså rekommendera en kraghätta.
Om du inte snabbt behöver kunna ta av dig kraghättan så stoppa in oket innanför din kjortel. På så vis hålls luften kvar ännu effektivare.
Det är ovanligt med kraghätta på kvinnor under tidig medeltid. Den tidigaste bilden jag känner till är ur Maciejowski-bibeln som är daterad till mitten av tolvhundratalet och då rör det sig om två kvinnor på en enda bild i hela bibeln (som innehåller massor av fina och detaljerade bilder). Bibeln i fråga innehåller en hel del kraghättor på män. Kvinnorna arbetar på en åker och bilden kan du se här. Däremot blir det vanligare frammemot trettonhundratalets mitt, nån gång. Så håll det i åtanke om du är tjej och åker på historiskt inspirerade lajv.

Mantlar används en del under medeltiden. Främst under tidig medeltid. Den vanligaste modellen verkar ha varit en halvcirkelformad mantel, men rektangulära förekommer också. Särskilt i början av perioden. Det är ett plagg som drar mycket tyg, är otympligt att använda och inte värmer sådär jätteeffektivt om man inte sitter stilla. Däremot är det snyggt, effektfullt och är för många starkt förknippat med medeltid, sagor, fantasyäventyrare och liknande. Så bara för den sakens skull kan det vara något att överväga, om du har råd. Man kan använda manteln som portabel picknickfilt att sitta på när det är fuktigt i gräset, som extra sovfilt (om man hållit den torr under dagen) och lite sådär, men över lag har du ingen funktion i en mantel som du inte redan har i en alldeles vanlig filt, förutom utseendet. Jag skulle inte rekommendera mantel som något prioriterat plagg i garderoben, ens när det är kallt. Hellre då investera i en extra kjortel.
Mantel och kraghätta används av någon anledning normalt inte samtidigt, av den medeltida konsten att döma. Manteln används normalt inte heller av vanligt folk som utför vardagssysslor, utan nästan uteslutande av folk på resa, av adel och av äldre personer. Men det är ju något av en tolkningsfråga eftersom det är plagg som onekligen funnits och använts under samma period. Vill du använda dom samtidigt kan ingen direkt stoppa dig, men det kan vara bra att veta att det inte är typiskt.

Strumpor och skor.

Eller snarare hosor eller fotlappar och skor.
Ett par medeltidsskor är rätt tunna och smidiga. Sulorna är oftast inte speciellt tjocka och skon i sig isolerar inte mycket. Men det betyder inte att folk på medeltiden gick runt med kroniskt blöta och kalla fötter. Det finns en hel hög med fiffiga knep både för att spara på skorna och hålla fötterna torra.

Återigen så vill jag påminna om det här med att det som isolerar och faktiskt håller dig varm är luft.
Lädret i skorna är redan relativt luft och vattentätt (inte fullständigt, såklart, men det håller emot) så det du först och främst behöver är att skapa en luftspalt mellan skon och din fot. För att det ska vara möjligt får inte skon sitta för tight. Gör den det så kommer du inte ha plats för dom isolerande lager du behöver.

Och nu kommer jag att komma med ett sånt där tips som inte hjälper ett smack när man ska skaffa sina första skor eller ska på sitt första lajv, men som är bra att ha med sig i längden: När man köper (eller tillverkar) ett par medeltidsskor ska dom vara trånga. Lädret kommer nämligen sannolikt att töja sig en hel del med tiden. Särskilt ovanlädret, eftersom det oftast är tunnare än sullädret. När ovanlädret blir större finns det dels en risk att skon sitter sämre på foten och dels kommer den börja hänga ner på sidorna så att man går på det istället för på sula och bes. Eftersom ovanlädret normalt är tunnare så tål det inte den påfrestningen och kan slitas ut och gå sönder rätt fort när det väl töjt sig så mycket. Därför bör man köpa skor som är i trängsta laget för att ha marginaler.  Men en trång sko har inte har så mycket plats till isolering. I takt med att skorna töjs, däremot, kan man fylla på med tjockare innersulor, foder och hosor och på så vis fylla ut skon så den sitter bra på och håller ovanlädret uppe från marken. Så över lag kan man säga att nya skor är sommarskor och ju äldre dom blir desto kallare väder passar dom för. (Allt det här är väldigt generellt, såklart, vissa skor töjer sig mindre, i vissa fall är det sulan man sliter ut först etc. etc)

Det allra första steget när man väl har ett par skor är att skaffa en medeltida motsvarighet till den moderna sockan.
Ett sätt är att sy sig ett par hosor. Hosorna är en sorts höga formsydda strumpor. Normalt syr man dom av ylle och oftast skär man till i alla fall skaften på skrå, alltså diagonalt mot tygets trådriktning. På så sätt kan hosorna göras väldigt flexibla och väldigt figurnära. Dels är det såklart en modegrej, det är modernt med tighta hosor under större delen av medeltiden, men det hjälper dig faktiskt att hålla dig varm också. Om ett plagg sitter för tight så hindras blodcirkulationen i huden på dig och det gör det svårare att hålla värmen. En formsydd hosa sitter däremot som ett statiskt "skal" utanpå dina fötter och ben och låter blodet cirkulera. Ett tjockt luftigt tyg i hosorna och sen skons läder utanför det är en effektiv kombination för att hålla dina fötter varma.
Ett alternativ (eller komplement) till hosor är fotlappar. Det är helt enkelt ett tygstycke du viker runt foten innan du tar på skon.
Det som kan vara svårare är att hålla fötterna torra. Ylle värmer visserligen även när det blivit fuktigt, men blir man för blöt och det dessutom är kallt så kan man fortfarande få för kalla fötter.
Börja med själva skon. Täta sömmar, bra läder och noggrant insmort räcker en bit på väg.
Men även ev välsmord sko kommer så småningom ta åt sig och släppa igenom vatten. Det är svårt att göra något för att torka skor under ett pågående lajv. Om läder blir för varmt kan det ta härdning och bli sprött. Det är inget man kan göra något åt när det väl har hänt, så hur blöt du än är, motstå frestelsen att stoppa fram fötterna mot elden eller lämna skorna bredvid kaminen. Istället kan man sy skofoder, eller bra innersulor i valkat ylle. Knepet är att ha ett extra par att byta med. Om man känner att fukten börjar gå in i skon tar man helt enkelt ur fodret, sätter i ett torrt och sen kan man lämna fodret att torka bredvid elden medan man själv är fri att knalla runt som man vill. Yllet tål att torkas snabbt och far inte illa av hög eller ojämn värme.
Är det väldigt kallt är extra tjocka (eller flera lager) innersulor också värda mycket för dom gör att man kommer lite längre ifrån marken och hjälper till att isolera precis där det behövs.

Men det finns ännu en fiffig lösning, som det tyvärr är rätt sällan att man ser på lajven. Det är något som kallas för patinor. Patinor är en sorts separata träsulor man tar på utanpå skon. Det är oklart när som började användas, men jag har sett en skulptur som ska vara daterad till någon gång på elvahundratalet där patinor tydligt syns och dom har använts under senare delen av medeltiden, så det är väl inte allt för osannolikt att dom använts i alla fall i viss mån under mellantiden också. Form och fason varierar en del, men funktionen och idén är den samma.
Träsulan lyfter upp dig från marken och hindrar fukt och kyla från marken att gå upp i lädret och på så vis hålls skorna både torra och rena. Störst nytta gör patinorna på lerigt underlag och i snö. Det som oftast avskräcker folk från att använda patinor är att man är rädd att dom ska vara klumpiga att gå med. Och visserligen kan man bli lite klumpigare, särskilt på vissa underlag, men jag tycker det är värt det med tanke på hur mycket det sparar på fötter och skor i övrigt. Och har man bara ett par som sitter ordentligt på foten och har en bra form som man trivs med så vänjer man sig rätt fort. Jag har gjort allt möjligt i patinor utan att fundera på att jag har dom på mig, inklusive knallat runt i skogen, flytt från svartblod och dansat.

Bostad och sovplats.

Det viktigaste för din bostad, oavsett om det är ett hus, ett tält eller en koja, är att den är relativt tät. Poängen är, återigen, att hålla kvar luften inuti.
I hus finns det ju ibland kamin eller eldstad och i vissa tält kan man också ha kamin eller fyrfat om man bara vet vad man gör. Men ofta är man själv den enda värmekällan i ett tält eller lajvhus.
Samma principer som för kläderna gäller. Isolera i flera lager. Bostaden utgör det yttersta lagret vars uppgift är att hålla luften inuti stilla och helst torr.
Undvik att sova ensam i ett stort hus eller tält, det innebär mycket luft att värma upp och bara din kropp som kan göra det. Välj, om möjligt, hellre ett mindre tält eller hus om du är ensam. Bygger du ditt eget hus så kan det vara en bra idé att göra sovutrymmet så att det går att stänga till och avgränsa från större utrymmen.
Undvik att ligga i drag. Om luften rör på sig kommer den luft din kropp värmer upp att hela tiden bytas ut mot kallare luft som kyler ner dig.

Marken kyler nästan alltid mer än luften. Prioritera att komma upp från marken och att isolera din kropp från marken. Du kan göra det genom att bygga säng, sova på en bänk, använda granris eller en halmmadrass. Metoden spelar egentligen mindre roll, bara det är lajvigt och bekvämt nog för dig att kunna sova gott.
Ett effektivt fulknep när man sover ute i tält är att sy in ett modernt liggunderlag i ett lavjigt tyg. Liggunderlag är speciellt tillverkade för att isolera från markkyla och funkar, som du säkert räknat ut vid det här laget, genom att luft hålls kvar i cellerna. Det är såklart inget man kan rekommenderar till högkravslajv, men till dom flesta vanliga lajv funkar det, bara man gör det snyggt och diskret.
Undvik att använda skumgummimadrasser. Även om du syr in dom i något kommer skumgummit lätt att kunna suga upp fukt både från mark och luft och hålla fukten kvar och kyla dig. Dessutom möglar fuktigt skumgummi väldigt lätt.

Sov i så lite kläder som möjligt. Undvik framförallt väldigt kroppsnära plagg. Undvik även plagg som blivit fuktiga under dagen. Återigen handlar det om att skapa en luftspalt mellan dig och kylan. Min egen favorit till lajv när det är riktigt kallt är att ha en mjuk, löst sittande, luftig yllekjortel. Men man kan lika gärna sova i särken och ha en tjock luftig filt närmst. Poängen blir den samma och det är exakt samma sak som med kläderna. Använd tjocka luftiga lager närmst dig och tätare längre ut.
Tjocka, glesa filtar kan man ibland hitta billigt på till exempel Jysk och liknande. Kolla framförallt på hösten och inför julhelgen. Tätare filtar brukade man förr kunna få tag på billigt via militärt överskott. Nu är det lite knepigare, men man ser med jämna mellanrum lajvare som säljer av gamla såna filtar. Yllefiltar kan vara dyra att köpa, men man får hålla ögonen öppna. Gör man något fynd nu och något då så har man förr eller senare tillräckligt. Se upp så det är ren ull, bara. Särskilt om du kommer sova nära en eld eller kamin, eftersom polyestern man annars brukar blanda upp ullen med är brandfarlig och dessutom inte värmer alls på samma sätt.
Fårfällar och andra sorters päls isolerar jättebra och är suveräna till kudde och till att svepa om fötterna.
Och som jag nämnde innan så är en kraghätta en utmärkt nattmössa.

Något jag lärt mig av erfarenhet, som kanske kan vara lite kontraintuitivt är att det kan bli för många filtar. Om du har alldeles för många filtar på dig kan blotta vikten av dom övre tvinga ur luften ur dom som är närmre dig och på så sätt isolera sämre. Har du många filtar så ta hellre på dig några stycken och lägg dom andra prydligt ihopvikta vid fotänden, så du lätt kan dra på dig fler om du behöver utan att behöva tända lyktor och grejer.
Ligg inte och frys i onödan, även om du är trött. Har du fler filtar eller mer lämpliga kläder, ta på dig om du är för kall.
Är ni flera som sover tillsammans så ha egna tjocka luftiga lager och dela dom täta. Att ligga tätt tillsammans och dela kroppsvärme vinner man också på, men det är ju inte alltid ett alternativ.
Åker du med en grupp och har insett redan första natten att du inte har tillräckligt med grejer? Snacka med resten av gruppen och hör om ni inte kan ordna något. Kanske kan fler av er klämma ihop er på samma ställe, kanske har någon något att låna ut. Ingen vinner på att en gruppmedlem sover dåligt, så även om det ytterst är ditt eget ansvar att se till att du har tillräckligt från början, så är det lika mycket ditt ansvar att säga ifrån när något inte funkar för dig.

Kroppen.

Människokroppen alstrar en hel del värme. Alla knepen i föregående avsnitt handlar om att hålla kvar den värmen. Men det finns sätt att underlätta för kroppen att alstra tillräckligt med värme också.

När kroppen alstrar värme bränner den en hel del energi. Om du inte äter ordentligt kommer du frysa lätt, även när det inte är speciellt kallt. Ät mycket när du får chansen och småät gärna om det är långt emellan måltiderna. Energirik mat är ett plus.
Och glöm inte att dricka ordentligt. Det är inte så lockande att hälla i sig iskallt vatten när man redan går runt och huttrar, men din kropp behöver vätskan också.

Du klarar dig långt på kall mat och dryck vad gäller att hålla kroppen igång, men det är förbannat gott med något varmt när det är kallt ute. Så om inget annat, så för det psykiska välbefinnandets skull kan det vara en bra idé att försöka fixa så du har möjligheter att antingen laga mat själv, eller köpa mat eller dryck på värdshuset, om det finns ett sådant.
Åker du med en grupp, så snacka ihop er och se om ni inte kan samordna något.

Eld.

Ett sätt att se till att man är varm är självklart att värma sig vid en eld. Men det är ingen perfekt lösning. Eld har många fördelar och ger möjlighet att värma sig och laga mat, den ger ljus på kvällen och ger en trevlig punkt att samlas runt. Men samtidigt så är elden stationär, den kräver ständig tillsyn och utgör alltid en viss risk. Se elden som ett komplement till bra utrustning, snarare än som ett substitut.

Säkerheten först. Om du eller någon i din grupp bestämmer sig för att starta en eld, så gör det ordentligt. Elda bara i eldstäder som är godkända i förväg av lajvets arrangörer. Kontrollera eldstaden själva innan ni börjar elda i den, en bra arrangör kan visserligen ibland upplevas som en halvgud, men även arrangörer kan begå misstag. Se till att det inte ligger något lättantändligt runt eldstaden etc. Är ni det minsta osäkra så skippa att elda. Det är inte värt risken.
Se till att åtminstone någon av dom närvarande gruppmedlemmarna faktiskt vet hur man eldar säkert. En person som tror att man inte behöver släcka med vatten efter sig, eller som tror att rotbränder är en myt ska under inga omständigheter lämnas ansvarig för elden.
Det ska alltid finnas vatten till hands. Helst mer än en hink, särskilt om det inte finns mer vatten att hämta i lägrets omedelbara närhet.
Eld ska aldrig lämnas utan uppsikt, ens när den brunnit ner. Så länge det är varmt i eldstaden ska det finnas en vakt som kan det här med eld. Har ni många nybörjare med er, så gå igenom vad som gäller för eld innan lajvet börjar, så att alla vet det och försäkra er om att alla tagit det på allvar.
Om någon verkar olämplig som eldvakt, så sätt denne som ansvarig för att hämta vatten eller något sånt istället, så att det inte blir mindre jobb att vara okunnig. Utbilda dom som vill och svara på frågor, så får ni fler som kan dela på jobbet.
Tänk på att även vedhuggning kräver i alla fall en liten genomgång, så att folk vet hur dom ska stå, vad dom ska ha för underlag etc. Vet ingen av er hur man ska göra för att göra det säkert, så skippa hellre elden helt.
Vatten och eldvakt är inte förhandlingsbart.

Tänk på att om ni startar en eld måste någon vara kvar (och vaken) i lägret hela tiden tills elden är ordentligt släckt igen. Det är alltså onödigt att starta en eld bara för sakens skull. Spara det tills det är dags att laga mat, eller tills ni vet säkert att ni kommer vara i lägret ett tag. Om något plötsligt händer och ni måste lämna lägret, så släck den noga med vatten. Lämna gärna någon kvar som kan hålla ett öga på eldstaden ett par minuter och kontrollera att allt verkligen har slocknat. Särskilt om elden brunnit länge och både stenarna och marken är varma och det finns mycket aska, kan glöd bli kvar djupt ner och ligga och pyra i timmar.
När vattnet slutat dunsta till ånga, ta en pinne och rör runt i askan och kolla så det inte finns glöd längre ner.
Ibland går det åt en hel del vatten till att släcka, så det är ett starkt skäl att ha mer än en hink till hands.
Blir det vatten över och ni måste gå och hämta mer i alla fall? Häll det sista på marken runt eldstaden. Att återfukta marken hjälper till att minska risken för rotbränder.

Med undantag för tält och hus byggda speciellt för det, med riktig kamin, är det oftast ingen bra idé att ha eld inne i bostäder. Dels för brandrisken, såklart, men också med tanke på risken för kolmonoxidförgiftning.
Ett säkrare sätt att ta med lite av värmen från eldstaden in i bostaden är att redan tidigare på kvällen lägga in några stenar i elden. När elden väl brunnit ner kan man lyfta ut stenarna (med tång, eller kraftiga handskar) innan man släcker det sista. Stenarna kan man lägga i ett fyrfat, eldkorg eller någon annan eldfast behållare och ställa in i tältet eller huset. Stenarna avger värme under rättså lång tid utan att utgöra någon större brandfara (om inget lättantändligt hamnar direkt emot) och utan att förbruka något syre.

För att återgå till det här med eldstad.
En vanlig öppen eldstad strålar värme åt alla håll. Om man bara är några få i gruppen innebär det att det går mycket värme förlorad.
Då är det läge att överväga att bygga en reflektor till eldstaden. En reflektor är helt enkelt en skärm man sätter upp på ena sidan om elden så att värme och ljus reflekteras dit man vill ha det.
Reflektorn sätter man förslagsvis upp så att värmen och ljuset reflekteras åt det håll där folk sitter och rör sig mest. Om man vill kan man använda den för att delvis skärma av ljuset från eldstaden, så det inte syns lika tydligt från närmsta väg, till exempel. Bra knep när man inte vill ha besök.
En reflektor som placeras nära elden reflekterar mycket värme (och behöver därmed också tåla mycket värme) och effekten minskar med avståndet mellan eld och reflektor. En reflektor som står längre ifrån behöver vara större för att vara effektiv. Man kan placera en stor reflektor så att man kan sitta mellan den och elden och på så vis få lite värme i ryggen om man vill. Knepen är många.
En reflektor är dessutom utmärkt att torka kläder på.