För kvinnor så är särken enda underplagget. Under större delen av
medeltiden verkar det helt enkelt ha varit en löst sittande
linnekjortel med lång ärmar. Men det finns exempel på
hängslesärkar som ev. kan ha funkat till att hålla till bysten
lite också.
Det finns inget som tyder på att kvinnor använde underbyxor under
medeltiden.
Män använder också särk/skjorta som ungefär motsvarar den moderna
t-shirten, men då i funktionen som undertröja, inte som
självständigt plagg. Man ser ibland på bilder att folk som arbetar
hårt gör det i bara särken, men ska man ut bland folk så ska
särken normalt inte synas.
För herrar är brokorna det plagget som motsvarade dagens
kalsonger. Modellen varierade med modet i övrigt.
Det är ont om bevarade brokor, så man blir tvungen att titta på
konst från perioden man är intresserad av och sen gissa sig till
hur man tror dom är konstruerade.
Så, om man inte är bekväm med att gå runt med bara ett tunt lager linne mellan skrevet och omvärlden eller om man tycker att det låter som en dålig idé att gå utan behå men ändå inte riktigt vill använda moderna resårdrypande elastanplagg. Vad har man för alternativ?
Om vi börjar med herrarna igen så finns det två vägar att gå.
Antingen kör man med brokor och byxor, men det funkar såklart bara
om kampanjen och dräkten i övrigt har utrymme för vikingatida
influenser eller är såpass fantasy att det funkar ändå. Det andra
alternativet som jag vet har använts har varit dubbla brokor. En
mer sparsam, kroppsnära modell underst som hållit saker och ting
säkert på plats och ett vidare, mer tygrikt par över, för
utseendets skull.
För damer så går det naturligtvis också att använda brokor. Man
får se upp bara så inte brokornas överkant, som tenderar att vara
rätt tjock, syns igenom kläderna man har över.
Behåalternativ är det lite värre med. Man kan antingen sy något
man tycker gör jobbet av lajviga material och dra till med någon
slags "man skulle ha kunnat göra såhär"-ursäkt. Eller så får man
linda brösten. Det senare är lite pilligt att få till så det
sitter och en del tycker det är obekvämt, men det finns i alla
fall någon enstaka skriftlig källa som antyder att det kan ha
gjorts. Har du problem med att brösten inte vill som du vill kan
det i alla fall vara värt att prova.
Som vanligt finns det enstaka freaks till plagg bevarade som man
naturligtvis kan titta på för inspiration. Och så länge
man är helt medveten om att det inte är den vanligaste lösningen
så finns till exempel den här
roliga varianten.
Den mest medeltida metoden är att låta det huvudsakliga stödet för brösten sitta i yllekjortlarna, inte i underkläderna. Under medeltidens slut ser man en övergång från att ha format kläderna efter kroppen till att allt mer forma kroppen med hjälp av kläderna. Så småningom går den här trenden över från stadiga klänningsliv till separata korsettliknande liv som bars mellan särk och synliga plagg, dessa utvecklades till korsetter och till slut till den moderna behån, men tittar man tidigare så verkar det konceptet inte särskilt framträdande.
Under tidig medeltid finns det extremt lite som säger något om
saken över huvud taget. Tittar man på konst ser det inte ut som
att brösten har något direkt stöd och jag har sett bilder på
badande kvinnor i särk där man alldeles tydligt ser att brösten
hänger utan något stöd.
Framemot senare halvan av medeltiden så börjar man se bröst som
uppenbart hålls uppe på ett eller annat vis. Dom berömda Böhmiska
Baderskorna har helt klart sitt stöd i särkarna. Det är ingen
jättebra källa, sådär generellt, men det visar i alla fall att
någon på den tiden tänkte tanken. Det är värt att tänka på att dom
flesta bilder på folk i särk, även under sen medeltid, visar både
män och kvinnor i löst sittande plagg.
Det mer figurnära modet gör emellertid att det egentligen inte
behövs något stöd i särken. En figurnära kjortel i lite lagom
stadigt ylle gör jobbet alldeles utmärkt på de flesta kroppar.
Även moderna välnärda kvinnors bröst kan utan vidare få
tillräckligt stöd. Knepet brukar vara att ta till ärmspjällen
ordentligt (om det är en kjortel med traditionell skärning) eller
att vara riktigt noga när man gör sin toile (om det är ett mer
avancerat skuret plagg). Till denna dag har jag aldrig sett en
kropp som inte kunnat få tillräckligt stöd med alldeles vanliga
ärmspjäll (detta inkluderar att kompensera för olika stora bröst).
Jag har hört en hel del kvinnor (ofta högljutt) påstå att dom bara
MÅSTE ha modern behå, för att bara något år senare, när dom blivit
lite bekvämare med det historiska och hunnit experimentera lite
mer så har man sprungit på dom igen och då har dom hunnit upptäcka
att det funkar, trots allt.
Så var lite försiktig innan du skriver av det helt och ta det inte
personligt om du har svårt för att få folk att ta dig på allvar
när du beklagar dig.
Det lite en vanesak också. Du kanske inte får samma form och samma
sorts stöd från medeltidskläder som från din moderna behå, men du
kan absolut få tillräckligt stöd för att det ska vara bekvämt och
funka. Den moderna upp-och-ut-lyfta formen som man får av en behå
är inte heller särskilt rätt för medeltiden.
Undvik att platta ut brösten för mycket, utan se hellre till att
det smiter åt ordentligt under bysten, så att tyngden har något
att vila på och inte vill "rinna ner" under kläderna.
Tänk också på att flera lager kläder med lite stöd i varje kan
hjälpas åt att hålla saker och ting på plats.
Experimentera, prova att gå med det hemma längre stunder i
streck, justera, försök igen om det inte funkar direkt. Förr eller
senare får du till det.