Kursen är skriven av mig (Lillith Mattsson) och den är baserad på ordlistor och information om svartisk grammatik från ett antal olika källor. Lite är också egna påhitt, men när så är fallet så förklaras också tänket bakom. Du kan fritt använda den här kursen och kopiera den för eget bruk. Du får länka hit hur mycket du vill. Du får däremot inte påstå att det är du som skrivit den och du får inte tjäna pengar på den. Du får inte heller publicera den någonstans utan att fråga.

Hej och välkommna.

Här har vi lite grundläggande Urukgîjab, som alltså är det språk som lite slarvigt kallas Svartiska och som är det språk som man som svartblodslajvare absolut bör prata i så stor utsträckning som möjligt. I alla fall tycker jag det. Ett eget språk ger mycket till realism och trovärdighet. Allt som gör oss mindre mänskliga och mer främmande för andra roller är ett steg i rätt riktning.

Det är inget särskilt svårt språk. Fördelarna med det är att det är ganska anpassningsbart och det är lätt att pussla ihop någorlunda begripliga meningar redan från början. Nackdelen med det är att det är ett ganska primitivt språk och tyvärr fullt av motsägelser, eftersom det utvecklats av många olika människor på olika platser samtidigt. Vi kommer inte att slavisk följa någon särskild ordlista, men det finns många att få tag på ute på nätet. Dock bör ingen av dessa tas som någon absolut sanning. Det svartiska språket är i ständig förändring allt eftersom nya lajvare kommer till, gör egna tolkningar och får nya behov.
Tänk också på att dom orden jag valt ut till den här kursen ofta inte är dom enda med en viss betydelse, utan det finns andra skolor och dialekter och synonymer. Försök också hitta några ordlistor att ha som komplement. Du hittar några här.

Jag har försökt lägga upp det så att man lär sig en liten bit i taget och ganska tidigt får pröva på att bygga egna meningar och sånt. Det finns inte någon större anledning att lära sig stava orden perfekt och grammatiken behöver du bara ha en allmän koll på. Vad du däremot måste öva på är uttalet och att snabbt kunna få fram det du vill ha sagt. Dom flesta svartiska ord uttalas precis som dom stavas och det är ont om "konstiga ljud".

Börja i tid och öva mycket! Grundkursen består för närvarande av femton delar. Det betyder att om du börjar fyra månader innan lajvet så kan du ta en del i veckan och plugga in den riktigt ordentligt och ändå ha viss marginal. Har du mindre tid på dig så kan du ta två delar per vecka i början, men försök motstå frestelsen att försöka läsa in allt på en gång. Risken är att du missar viktiga delar, som till exempel hur man använder svartiskans grammatik ordentligt.

 

Kursens delar:

Del ett:       Tar upp några grundläggande kommandon som används bland annat i strid.
Del två:       Personbenämningar
Del tre:     -ûk, -i och -ishi
Del fyra:    Olika arter
Del fem:    Ord
Del sex:     "ti" och bygga meningar
Del sju:    Ord
Del åtta:    Ägande
Del nio:    Ord
Del tio:    Siffror, hur man räknar på svartiska
Del elva:    Analys av "ringinskriptionen"
Del tolv:     -at, -ul och -ub
Del tretton:    ord
Del fjorton:    yrken
Del femton:   Svordomar, förolämpningar och allmänna otrevligheter.



Del ett (1=Ash)

Till att börja med tänkte jag ta upp några kommandon som kan komma att användas i samband med strid. En bra uppfattning om när det är dags att slåss och när det är bättre att backa kan ju vara bra att ha.

Anfall:          Sadauk
Tillbaka:       Rejhtar
Framåt:    Vrapog
Kom hit:       Potat
Samla er:     Shrakat
Skynda på:   Pogat
Vänta:           Shakrop

Det här är de absolut viktigaste orden att kunna om du vill kunna delta aktivt. Det är också några av de ord som är viktigast att inte missuppfatta när det väl gäller.

 

Del två (2=Dva)

Så var det dags att lära sig prata med varandra. Här följer ett antal personbenämningar.

jag:               gur
du:                lat
han:              ta
hon:              na
vi:                  guri
ni:                  lati
de/dem:         tak
någon/något: kon
alla:                -ûk (Detta är en ändelse som sätts på att annat ord. ex. gurûk = vi alla)

 

Del tre (3=gakh)

Nu kommer vi in på det där med svartisk grammatik.
I svenskan använder vi många småord (som "i" och "att" till exempel) I svartiskan, däremot, använder man sig ofta av ändelser eller enskilda stavelser som sätts till början eller slutet av ett ord istället. Exempel på det kan vi se i förra delen där ändelsen -ûk ju talar om att det är alla det gäller.
För att göra många av något sätter man oftast ett "-i" efter ordet. Det ser vi också exempel på i förra delen, där ju gur betyder jag och guri betyder vi.
En annan vanlig ändelse är "-ishi" som bäst kan översättas till svenskans inuti, eller i. När det på svenska heter "i mig" så säger man på svartiska "gurishi".
Ibland bygger man på flera ändelser på varandra. Det kan resultera i ganska långa, men väldigt innehållsrika ord.

Exempel
: "Latûkishi" Får en svensk översättning som lyder "inuti er alla"

 

Del fyra (4=fahr)

Att kunna namnen på andra arter är viktigt eftersom det ofta är så att man som svartfolk blir tvungen att förhandla med olika folk och man vill ju kunna diskutera dem inom gruppen också. Här är några av dem som är vanligast förekommande på lajv.

orch:          uruk
människa: tark
alv:            alba
troll:           olog (den stora, tuffa, stridande sorten)
troll, igen:  drangu (typ "skogstroll")
Dvärg:       huka
Vätte:         kâpul
(Nattvätte:  agonkâpul)
 

OBS! Vi har inget svartiskt ord för knytt. Vi använder det svenska ordet knytt, men böjer det som ett svartiskt ord.
När man träffar på andra varelser man inte har något eget ord för kan man oftast också använda det svenska ordet, men böja det som svartiska.

Om du sätter "za-" framför ett ord så blir det ungefär samma sak som att säga "den" i svenskan. Det kan även användas som engelskans "the" (ex. zatark= människan, eller =den människan)

 

Del fem (5=krak)

Här kommer lite saker som kan komma att dyka upp i vår närhet:

bär/nöt:  kokar
dolk:       thauk
dynga:    bag (detta är ett mycket användbart ord som används om allt som är brunt och skitigt, en utmärkt svordom och en klar favorit bland många av våra mörkblodiga vänner)
eld:         ghâsh
fiende:    armauk
gift:         holm
guld:       art
hat:         urro
hjälm:      parkronar
tält:          kadâr
hål/grop:  gronk
härskare: durub
skog:       shulg
spel:        losôg

Sådär, nu har du något att börja med.

Tips när du övar ensam: Är det något ord som har svårt att fastna? Pröva att rita en bild av föremålet eller en symbol för ordets betydelse högst upp på ett papper och skriv sedan ordet upprepade gånger. Täck hela tiden över det du just skrivit, innan du skriver det igen. Efter ett tag tycker hjärnan att det är lättare att lära sig det utantill än att hela tiden behöva kolla stavningen. Använd bilden du ritat som association för ordet, en bild att frammana i huvudet om du blir osäker längre fram.

 

Del sex (6=chem)

Nu bygger vi lite meningar. Försök att översätta orden i huvudet medan du läser dem.
Vi har ett nytt ord, nämligen ti. Det betyder "är" och används på samma sätt som det svenska ordet. Ordet kan också böjas till "vara" och "varit"
I övrigt kan du redan alla orden i meningarna och det ska inte vara något problem att översätta.
(Orden är skrivna med bindestreck för att det ska vara tydligare vad som är själva ordet och vilka ändelser och sånt som är satt på det. Det har inget att göra med hur orden skrivs i vanliga fall.)

obs: ti =är

1. Za-albai ti za-armauk.
2. Art-ûk za-kadâr-ishi.
3: Laug ti za-bagronk-ishi. (Laug betyder egentligen "ond" men här används det som ett namn)

Försök att lista ut meningarnas betydelse på egen hand innan du läser lösningen. Klarar du inte av det så går tillbaka en bit i kursen och repetera det som inte sitter!

(1. Alverna är fienden)
(2. Allt guld i tältet)
(3. Laug är i latringropen)

 

Del sju (7=udu)

Här kommer lite fler ord. Sätt ihop egna meningar allt eftersom du lär dig nya ord. Skriv gärna ner meningar, eller läs in dem på band så blir det mycket lättare att repetera dem sedan.

ja:                                                     nen
krigare:                                           ushatâr
kvinna:                                           nashra
liten:                                                mik
stor:                                                 shum (kan även betyda "många" eller användas för att ge extra tyngd åt ett annat ord.)
ljus:                                                  drau
läger/boplats:                                   banám
magi:                                               dush
mat:                                                 dôf
man:                                                shara
mörk:                                              burz
nej:                                                  nar
namn:                                             um

Ordet "nar" behöver lite extra uppmärksamhet. Det kan användas både som "nej" eller "inte" som ett eget ord. Men det kan också användas direkt innan ett annat ord för att göra det negativt. Det funkar i princip på samma sätt som när vi på svenska sätter ett "o-" framför ett ord. (Ex. osmart, olycklig, otur etc.)
Men till skillnad från svenska där man normalt använder ett positivt ord och gör det negativet med det där o-et så tar man på svartiskan oftast det negativa ordet som det självklara. Det svartiska ordet för lögn är till exempel "prakh", medan "narprakh" betyder sanning.

Övning: Läs följande meningar högt och översätt dom efter hand.
1.Gur ti nar mik!
2.Zauruk ti zadurub.
3.Nen, na ti ash kâpul.
4.Zabanám ti zashulgishi.

Om du märker att du inte förstår vad du säger när du läser menignarna, gå tillbaka i kursen och plugga lite till på det som inte sitter. Allt du behöver ska finnas i dom delar du har läst hittills. Försök att undvika att gå vidare tills du kan det som redan tagits upp.

(1. Jag är inte liten!)
(2. Orchen är ledaren.)
(3. Ja, hon är en vätte.)
(4. Lägret är i skogen)


 

Del åtta (8=atto)

Nu tar vi det där med ägande.

Så här enkelt är det:
gur= jag                                          gurb= min
lat= du                                            latob= din
ta= han                                           tab= hans
na= hon                                          nab= hennes
guri= vi                                           gurobi= våran
lati= ni                                             latobi= eran
tak= de                                           takob= deras
 
Några exempel:
1. Gurb dush ti burz.
2. Gur ti latob durub.
3. Tab parkronar ti mik.

(1. Min magi är mörk)
(2. Jag är din härskare.)
(3. Hans hjälm är liten.)

 
Sätt ihop några egna meningar. Det är inte dödsstraff på att slarva med grammatiken, men gör så gott du kan. Allt du lär dig nu kommer du slippa traggla med senare.
Har du någon att öva med? Skriv några meningar var på svartiska, byt papper och översätt varandras, byt tillbaka och rätta dom. Ni kan också skriva svenska meningar åt varandra att översätta till svartiska, men ta bara sånt du kan översätta själv, så du kan rätta din kompis sen.
 

Del nio (9=krith)

Fler ord:
offer:                flî
ond:                 laug,
ond ande:        ari
pengar:            hola
pilbåge:            lak (används om många olika projektilvapen, så använd det med försitkighet)
plundra:            zorrat (kan även betyda "rensa")
rep:                   krimp (används även om bojor och annat smått och gott att sätta fast folk med)
rustning:           korrak
sova:                 votat
 

Del tio (10=ash-go)

Har du märkt att jag i smyg försökt lära dig räkna? Jo, det har du väl...
Här kommer en ordentlig genomgång i alla fall.

1:                         ash
2:                         dva
3:                         gakh
4:                         fahr
5:                         krak
6:                         chem
7:                         udu
8:                         atto
9:                         krith

Sen lägger man till ett "-go" för tiotalet, så 10 blir "ash-go" och 32 blir "gakh-go-dva". Det funkar alltså ungefär som i svenskan där vi ju säger "tre-tio-två"

Anledningarna till att lära sig räkna på svartiska är många, även om svartfolk i allmänhet kanske inte är bäst kända för sitt matematiska sinne. Det kan till exempel vara så att man måste tala om för sin ledare att man sett tjugo alver i skogen, eller att man vill tala om att man vill ha trettio öre för att lämna byn i fred.

Tips när du övar ensam: Läs in siffrorna ett till tio och rabbla dom som en ramsa om och om igen. Så småningom kommer dom att sätta sig i rätt ordning och blir du osäker på någon siffra när du behöver den så behöver du bara rabbla igenom ramsan i huvudet igen.
 

Del elva (Kom igen, vad heter 11 på svartiska?)


Ett av dom mest kända styckena på svartiska är helt klart ringinskriptionen från "Sagan om Ringen". I dom äldre svenska översättningarna är texten tyvärr hemskt feltolkad och har tappat hela sin mening. Det är hemskt synd, för det är ett strålande exempel på hur smidig svartisk grammatik är om den används rätt. Därför ska vi nu ägna en liten stund till att bryta isär texten och ta reda på det verkligen står, så vi en gång för alla slipper "En ring att sämja dem, En ring att främja dem…"

Så här står det ju:
Ash nazg durbatulûk. Ash nazg gimbatul. Ash nazg thrakatulûk. Agh burzumishi krimpatûl.

Vad behöver vi nu för att tolka det här?

"Ash" kan du ju redan.
"nazg" betyder som du säkert redan gissat "ring".
"durbatulûk" har sin grund i ordet "durub".
"gimbatul" har sin grund i ordet "gimbat" som betyder "hitta" eller "att hitta".
"Thrakatulûk" har sin grund i ordet "thrakat" som betyder "hämta" eller "att hämta".
“Krimpatul" har sin grund i ordet "krimp" som du redan kan.
“Agh” betyder “och”

Ändelsen "-at" föerkommer som du ser i alla fyra raderna av versen. När du sätter "-at" till ett ord får det ungefär samma effekt som när vi sätter "att" innan ett ord i svenskan. Men som du ser i exemplet ovan kan "thrakat" betyda både (att) "hämta" och "att hämta". Det kan också tala om att något händer just nu. "Thrakat" kan alltså också betyda "hämtar"

I den moderna svartiskan som används av lajvare förekommer personer (jag, du, hon etc.) som egna ord, men i Tolkiens ursprungliga svartiska verkar det som att även såna ord skulle utgöras av ändelser. I det här fallet "-ul" dom ska betyda "dem"
Att "burz" betyder "mörk" visste du ju redan. "Burzum" betyder mörker, men kan också betyda natt.
"-ûk" betyder ju "alla", som du vet.

Så vad får vi då?

Ash nazg drub-at-ul-ûk blir: En ring att behärska dem alla (eller "att härska över" om man så vill)
Ash nazg gimb-at-ul blir: En ring att finna dem.
Ash nazg thrak-at-ul-ûk blir: En ring att hämta dem alla.
agh burzum-ishi krimp-at-ul: och i mörker binda dem.

Det finns även en alternativ tolkning. Så som svartsik grammatig använd i dag är ändelsen "-ul" den man använder för att göra dåtid av något. "dem" i sammanhanget kan vara underförstått. Man skulle alltså kunna översätta samma text såhär:

En ring härskade över (dem) alla
En ring fann (dem)
En ring hämtade (dem) alla
Och band (dem) i mörker
 

Del tolv

Ändelsen "-ul" används såhär i modern svartiska.

Medan "gur krimp-at" kan betyda "jag fjättrar"
så betyder "gur krimp-at-ul" jag fjättrade
och "gur krimp-at-ub" betyder "jag ska (kommer att ) fjättra"
obs! "-ub" som ändelse används alltså i stället för "ska" som eget ord!

Exempel:
Lat ushatub= Du ska slåss
Guri vratul zashulgishi= Vi gick i skogen

Övning: Jobba med en kompis och förhör varandra på olika meningar. Turas om att fråga och blanda svartiska och svenska meningar, så att översättningen funkar lika bra åt båda hållen.
 
Dialogövning: Hitta på meningar som innehåller en uppmaning (som i första exemplet ovan). Uppmana den du övar med att göra något och låt honom/henne komma på ett svar på uppmaningen. Sen byts ni vid så att båda får både uppmana och svara. Det bästa är om svaret kommer spontant och utan en lång funderingspaus först. Ni behöver inte stressa fram svaren, men ett snabbt och tydligt svar är bättre än ett tvekande, om än genomtänkt, svar i dom flesta situationer. Särskilt för betraktaren som inte själv kan svartiska. Ett enkelt svar i stil med ”ja” eller ”nej” duger, bara det kommer naturligt.
 

Del tretton

Fler ord:
schaman:          dushatar (det är normalt den du ropar på om du blir skada och behöver en... ehh... "läkare")
skynda:             pogat
slav:                  snaga (ännu ett favoritord. Kan användas som öknamn på vem som helst som står under dig, men det kan även betyda "svag", "ynklig" och "underlägsen". Det kan till och med användas som personnamn.)
spikförsedd:    maj (ett praktiskt ord som kan sättas till i stort sett vilket föremål som helst)
sprit:                 ambor
sten:                 gund
strid:                 ush
"svartiska":      urukgîjab
tobak:               krim
trumma:           daul
vacker:             mîr
vaktpost:          rujâtar
vapen:             brulk
vatten:             plash, eller floch
vattendrag:     vraplash
väg:                 vosh
äta:                  throkat
 

Del fjorton:

Att säga att svartfolk har yrken vore kanske att ta i, men det fins ju dom som har speciella uppgifter.

Det är faktiskt inte svårt att bygga om svartiska ord från en företeelse till att beskriva en person som pysslar med det.
Ex:krig                      (att) kriga                     krigare
blir:ush                      ushat                           ushatâr

Lite exempel på andra såna ord har du här. Några kan du redan.

dushartâr:        schaman
rujatâr:               vaktpost
zorratâr:            plundrare
zimatâr:             bryggare
golmatâr:          budbärare
dûmpatâr:        domare
sundaumatâr:   erövrare
mîgatâr:            läkare (en som inte pysslar med magi, då alltså)

Alla ord följer inte den här formen. I vissa fall finns det egna ord, som "durub" som ju egentligen borde blivit "durbatâr". Men det här är ett bra sätt att göra sig förstådd på.
Dom flesta svartblodslajvare skulle nog förstå vad du menade även om du sa durbatâr, men finns det ett färdigt ord så ska du naturligtvis använda det i första hand.

”atâr” används här som ändelse, men det kan användas som självständigt ord också. Det är dock lite svårt att översätta till svenska. Det betyder något i stil med ”har förmågan att”. ”Gur atâr” kan till exempel användas både för att säga ”jag vet” ”jag förstår” och ”jag kan”. Så använd det med måtta och tänk på att det kan uppfattas på många olika sätt.

Vi har någorlunda framgångsrikt använt meningen ”gur nar atâr” för att säga ”jag vet inte” eller ”jag förstår inte”.

Ett annat ord som behöver lite extra uppmärksamhet och som kan vara lönt att känna till är ”nat”. Det är släkt med ändelsen –at, men är ett självständigt ord som betyder ”att göra” och används ofta för att beskriva eller understryka att man utför en handling. Som i engelskans ”I do get it” istället för bara ”I get it” vilket ju egentligen betyder ungefär samma sak. Man kan även använda det i meningar som ”att slåss är orchgöra” vilket ju då blir ”ushat ti uruknat”

 

Del femton

Så där! Nu tror jag att du kan grunderna i hur man använder det här språket.
Och som belöning för att du har pluggat så duktigt kommer här en diger lista på förolämpningar, svordomar och allsköns otrevligheter. Du behöver inte på något sätt lära dig alla de här, men välj gärna ut ett par favoriter.

(Tänk på att även om en del saker kan kännas rätt grova, så är de en naturlig del av svartfolks språkbruk. Att både ge och ta förolämpningar är nästan nödvändigt. Så ta det aldrig personligt om din roll blir kallad för något elakt på ett lajv.)

Sexrelaterat:
gajôl:                     kuk
ghrû:                     kuk (erigerad)
karkat:                   knulla (notera att det här ordet har sin grund i "karkû" och gäller alltså i första hand sex där minst ena parten är av manligt kön.)
karkû:                     kuk
kulot:                      pung (se upp, det kan betyda "påse" i vanlig mening också)
makatok:               kvinna (används även för sköka och våldtäkt, så det handlar alltså om en kvinna som anses vara lovligt byte)
nashra:                  kvinna (lite mer allmänt, använd det här i första hand.)
opagaddur:          "sexpåle" (kuk, igen, alltså)
opahulat:              penetrera (syftar på samlag, ordet har sin grund i "opash")
opakarkat:             knulla (till skillnad från "karkat" är det här ordet också släkt med opash)
opash:                   lust
opashukat:            onanera
plashnâk:              fitta
rramab:                våldtäkt
talamâm-karkû:    ollon
vajâz:                    jungfru
zogtark:                 naken
man:                      shara
frangîz:               könssjukdom (syfilis)
garzogajolat:      att blotta sig (göra helikoptern, närmare bestämt)

 

Annat man kan kalla folk för:
bagronk:                rövhål (kan även betyda "latringrop")
bagshatîgatar:      sodomit
blagh:                   tråkig, mjäkig (kan användas som utrop eller skällsord i stil med "Blä!"
bûb:                      svin, gris
darûk:                   fjant
flâg:                      fjant, fluga, flygfä
flagît:                     idiot
gortag:                  dåre
hut:                       asätare
kreichek:              ynkrygg, fegis
kurv:                     hora
nochur:                insekt
pagog:                  idiot, dumskalle
pagurz:                 dum, trögfattad
prakhatar:             lögnare
snag:                    svag, underlägsen, feg
snaga:                  slav
ulog:                      handikappad, ofärdig
groz:                     ful
 

Annat allmänt otrevligt:
aburzgur:          gödsel
bag:                  skit, bajs, dynga... ja du fattar.
bajat:                 (att) mocka
bâk:                   skam
balt:                   lera, träsk
bolvag:              förbannelse
bugdbag:          spya
fîgû:                   förolämpning
flauk:                 smuts
glob:                  smuts, skit, smörja, lort, etc.
holm:                gift
kalbasaunat:   ruttna
korût:              snuskig
kulotkothogat: kastrera
kumashat-karkû:sperma
kûrr:                slem, snor
palav:             smuts
skai:                (detta är ett utrop i stil med "skit" eller "fan" och har så vitt jag vet ingen egentlig översättning. Men användbart är det)
vilat:                spy

Sådär, det var det här språkets grunder. När du tycker du har bra koll så här långt kan du gå vidare med fortsättningen.