Kraghätta


Kraghättan dyker upp under tidig medeltid. I början verkar den ha varit i första hand ett herrplagg, men frammemot mitten till slutet på tolvhundratalet börjar den förekomma även på kvinnor. På trettonhundratalet är den vanlig på båda könen.
Tidiga kraghättor har vanligtvis rätt små ok och saknar strut. Undantaget är det så kallade "herdehättan" som dyker upp på just herdar på bilder från tolvhundratalet. Herdehättan har ett generöst tilltaget ok och ibland lite ovanlig form på oket dessutom, men den förekommer som sagt bara på herdar och är därför olämplig till dom flesta lajvroller.
På sena trettonhundratalet och frammemot fjortonhundratalet får hättorna allt större ok, ofta med krenelerad kant. Strutarna blir längre och dekoren mer extrem. Hättor i miparti dyker upp och hättor med knäppning fram (i form av en rad små tätsittande knappar).
I början är kraghättan först och främst ett plagg som används vid resor och utomhusaktiviteter, för att sen efter hand under trettonhundratalet bli allt mer ett modeplagg.

Med tanke på den huvudsakliga funktionen som ytterplagg och överdragsplagg är ylle det vettigaste tyget att sy sin hätta i. Många hättor var fodrade med päls (gråverk är vanligt i konsten) men det finns även gott om bilder på hättor med foder i någon glad färg och då bör det vara yllefoder som avbildas. Man kan naturligtvis fodra sin hätta med linne också, men dels finns det inga belägg för det och dels så funkar det dåligt eftersom linnet tenderar att suga åt sig fukt från luften och bli kallt och obehagligt frammemot kvällen.
Kraghättor har ofta burits på andra sätt än det uppenbara så det är bra om tyget inte är för tjockt och stabbigt om man vill kunna drapera hättan snyggt. Välj tunna tyger med visst fall om du ska sy en modehätta. Särskilt om du ska fodra den. Ska du sy en hätta som ska fungera som ett rejält ytterplagg är vadmal helt oslagbart.

Principskissen här ovan är till en enkel och ganska tidig hätta som passar bra till tolvhudratalet och fram till kanske mitten på trettonhundratalet. Det är en bra allroundmodell som funkar till såväl fattig som rik. Den lilla kilen mitt fram är bara för att spara tyg. Vill man så kan man skippa den och klippa hela sidan i ett stycke.

Mått, mönster och tillskärning:

Ta dina mått och konstruera ett mönster med principskissen ovan som utgångspunkt.
Klipp ut hättans sida i dubbelt tyg och klipp sen kilen av resterna. Glöm inte sömsmån.
Ska du ha foder klipper du ut det efter samma mönster, men utan sömsmåner.

Sy yttertygets delar. Jag tycker det är lättast att sy i kilen först, sen sy ihop det sista av sömmen vid hakan och slutligen sy den långa sömmen som binder ihop hättans halvor. Syr du på maskin använder du raksöm, syr du för hand så funkar efterstygn, dubbla förstygn eller rackarsöm bra.
Ska du ha foder är det det som kommer näst. Ta en foderdel i taget och lägg den på plats mot yttertygets avigsida, innanför sömmarna. Fäll sedan ner yttertygets sömsmån över fodrets klippta kant och sy ner den med fållstygn. Fäll ner sömsmånen hela vägen runt foderdelen. Sedan går du vidare vidare med nästa foderdel tills allt sitter på plats.
Har du inget foder syr du ner sömsmånerna på samma sätt, fast utan foder emellan.
Har du ett tätt ylletyg som inte repar sig alls och du är nöjd med en lite sämre finish kan du lämna sömsmånerna som dom är istället.

Och det var allt. När du kommit så långt har du en färdig kraghätta.