Kraghättan dyker upp under tidig medeltid. I början
verkar den ha varit i första hand ett herrplagg, men
frammemot mitten till slutet på tolvhundratalet börjar
den förekomma även på kvinnor. På
trettonhundratalet är den vanlig på båda
könen.
Tidiga kraghättor har vanligtvis rätt små ok och
saknar strut. Undantaget är det så kallade
"herdehättan" som dyker upp på just herdar på
bilder från tolvhundratalet. Herdehättan har ett
generöst tilltaget ok och ibland lite ovanlig form på
oket dessutom, men den förekommer som sagt bara på
herdar och är därför olämplig till dom flesta
lajvroller.
På sena trettonhundratalet och frammemot fjortonhundratalet
får hättorna allt större ok, ofta med krenelerad
kant. Strutarna blir längre och dekoren mer extrem.
Hättor i miparti dyker upp och hättor med knäppning
fram (i form av en rad små tätsittande knappar).
I början är kraghättan först och främst
ett plagg som används vid resor och utomhusaktiviteter,
för att sen efter hand under trettonhundratalet bli allt mer
ett modeplagg.
Med tanke på den huvudsakliga funktionen som ytterplagg och
överdragsplagg är ylle det vettigaste tyget att sy sin
hätta i. Många hättor var fodrade med päls
(gråverk är vanligt i konsten) men det finns även
gott om bilder på hättor med foder i någon glad
färg och då bör det vara yllefoder som avbildas.
Man kan naturligtvis fodra sin hätta med linne också,
men dels finns det inga belägg för det och dels så
funkar det dåligt eftersom linnet tenderar att suga åt
sig fukt från luften och bli kallt och obehagligt frammemot
kvällen.
Kraghättor har ofta burits på andra sätt än
det uppenbara så det är bra om tyget inte är
för tjockt och stabbigt om man vill kunna drapera hättan
snyggt. Välj tunna tyger med visst fall om du ska sy en
modehätta. Särskilt om du ska fodra den. Ska du sy en
hätta som ska fungera som ett rejält ytterplagg är
vadmal helt oslagbart.
Principskissen här ovan är till en enkel och ganska
tidig hätta som passar bra till tolvhudratalet och fram till
kanske mitten på trettonhundratalet. Det är en bra
allroundmodell som funkar till såväl fattig som rik.
Den lilla kilen mitt fram är bara för att spara tyg.
Vill man så kan man skippa den och klippa hela sidan i ett
stycke.
Ta dina mått och konstruera ett mönster med
principskissen ovan som utgångspunkt.
Klipp ut hättans sida i dubbelt tyg och klipp sen kilen av
resterna. Glöm inte sömsmån.
Ska du ha foder klipper du ut det efter samma mönster, men
utan sömsmåner.
Sy yttertygets delar. Jag tycker det är lättast att sy
i kilen först, sen sy ihop det sista av sömmen vid hakan
och slutligen sy den långa sömmen som binder ihop
hättans halvor. Syr du på maskin använder du
raksöm, syr du för hand så funkar efterstygn,
dubbla förstygn eller rackarsöm bra.
Ska du ha foder är det det som kommer näst. Ta en
foderdel i taget och lägg den på plats mot yttertygets
avigsida, innanför sömmarna. Fäll sedan ner
yttertygets sömsmån över fodrets klippta kant och
sy ner den med fållstygn. Fäll ner sömsmånen
hela vägen runt foderdelen. Sedan går du vidare vidare
med nästa foderdel tills allt sitter på plats.
Har du inget foder syr du ner sömsmånerna på
samma sätt, fast utan foder emellan.
Har du ett tätt ylletyg som inte repar sig alls och du
är nöjd med en lite sämre finish kan du lämna
sömsmånerna som dom är istället.
Och det var allt. När du kommit så långt har du
en färdig kraghätta.